Slottet

Som alla finare familjer på den tidens hade makarna separata sovrum. Marguerites var varmt ombonat och alla möblerna var rosa. Axels däremot var mer avskalat och kalt. Han kallade sig själv för den sista vikingen och föredrog en manlig, lite gotisk stil. Hans toalett utanför rummet visar prov på vad han gillade med en stenvägg med reliefer, snidade träväggar och en relief i glas med en vikingastridsscen.

Det sägs också att han tyckte det var praktiskt med en egen trappa direkt ned till tjänsteflickornas rum.

Sverige var en stormakt mellan 1611 och 1718. År 1700 inleddes det stora nordiska kriget (1700 -1721) som skulle leda till slutet för stormakten. Under det här kriget härjade ryssarna längs den svenska östkusten. De brände mycket som kom i dess väg och många av Sveriges konstskatter gick om intet. Men en del klarade sig genom att man plockade ned dem och gömde dem tills kriget var över. Så är fallet med takmålningen som sitter här i Häringe Slotts bibliotek. Den plockades ned från Årsta kyrka och låg gömd i över 200 år tills den dag då Axel Wenner-Gren köpte det på auktion och satte upp den här.

I det här rummet bodde Wenner-Grens tjänsteflickor. Alla anställda på slottet hade väldigt förmånliga villkor här på Häringe. De hade lön, mat och husrum under hela året trots att makarna Wenner-Gren bara bodde på slottet under sommarmånaderna.

Mannen som byggde det stenslott som idag är Häringe Slott var Fältmarskalk Greve Gustav Horn. Han var krigsherre i Gustav II Adolfs armé och som bevis på kungens uppskattning för Horns insatser i krig fick han 1628 överta Häringe Slott som då var ett träslott i ganska dåligt skick. Stenslottet stod färdigt 1657, samma år som Horn dog. Trumpeten som hänger i entrén var med vi slaget i Lützen 1623 och användes av Gustav II Adolf. Även den fick Horn av sin kung.

De flesta jakttroféer är från Axel Wenner-Grens tid, men den enda guldbocken som funnits på ägorna fälldes av Olle Hartwig. Han sköt den från badrumsfönstret när den stod och mumsade i slottsparkensrabatter.

FÄngelsehålan användes som tillfälligt förvar för skurkar och banditer som ertappats med något brott på slottets ägor. De låstes in i fängelsehålan i väntan på att länsman skulle kommma och ta dem till ett riktigt fängelse, och eventuellt till en domstol. Det kunda ta allt från några dagar till några veckor.

 

En och annan överförfriskad herre har nog också fått sova ruset av sig i fängelsehålan under årens lopp. Idag nöjer vi oss med att skicka överförfriskade gäster till sitt hotellrum.

 

I den här matsalen sitter det två spöken. De brukade föra ett förskräckligt liv och bråkade med både gäster och personal. Vi tog hjälp av ett medium för att råda bot på problemet. Hon gav oss rådet att sätta upp en kristall i fönstret, en spegel på väggen och ett porträtt på någon som vi respekterar. Nu sitter Marguerite Wenner-Gren och vakar över gästernas frid och de två spökena är fromma som lamm.

Taket är täkt av bladguld med en målning av konstnärsparet Lodén. Målningen var en gåva från Axel som skulle påminna Marguerite om deras bröllopsresa, en safari i Indien 1930.

 

Även kranarna var tidigare i guld men de sålde förvaltaren Birger Strid, efter Axels död.

 

Det var från fönstret i Marguerites badrum som Torsten Kreuger lät bygga en rutschkana ner i poolen under sin tid på Häringe. Marguerite som var en dam av hög klass tyckte inte att det var lämpligt och lät plocka ner kanan.

Marguerite hade gott om juveler och personalen som jobbade på slottet under hennes tid vittnade om att man alltid hörde när hon närmade sig då det rasslade och skramlade av alla smycken hon bar. Juvelerna låstes alltid in på kvällen i det dolda kassaskåpet till höger om fönstret i rummet.

Här inne är väggarna prydda med en handmålad bård som hennes goda vänner, konstnärs-paret Dagmar och Olle Lodén målat. Det är modets historia buren av epokernas storheter, från Kleopatra till Josephine Baker. Här finns Napoleon och hans fru Josephine, Elisabeth I, Gustav V, Marlene Dietrich, Karl Gerhard, Hjalmar Branting, Bertil Malmberg, Greta Garbo, Zarah Leander, Paul von Hinderburg, Charles Lindbergh, Harriet Bosse, August Strindberg, fru Wenner-Gren själv med flera. Hur många kända ansikten kan du hitta?

Marguerite var väldigt vidskeplig och sov alltid med 40 tofflor uppställda runt sängen. Var de orörda på morgonen betydde det att inga spöken eller andar hade stört henne under natten.

Det här rummet har fått sitt namn efter sin Mariebergs-kakelugn från 1700-talet. Den har ett motiv som kallas Nordstiernan. Mariebergskakelugnar skiljer sig främst från de vanliga 1700-tals ugnarna genom sin vita bottenfärg, blanka glasyr och sina klara färger.

 

Friherre Liljencrantz som lät uppföra Sturehof slott i Norsborg var delägare i Mariebergs porslinsfabrik och det var han som beställde kakelugnarna till sitt nya slott. 20 av de 30 kakelugnar som finns bevarade finns kvar på Sturehof och en finns i det här rummet.

Rummet pryds av den Skotska gotiska panelen som makarna Wenner-Gren tog med sig hem på sin lustjakt Southern Cross och smugglade in i landet. Panelan stt ursprungligen i klosterdelan av slottet LInlithgow där Mary Queen of Scotts föddes.

 

I det här rummet bjöd Marguerite Wenner-Gren sina gäster på cocktails innan middagen. Den egenkomponerade Southern cross med grapefruktjuice och gin var hennes favoritcocktail och det var den enda drinken som det bjöds på innan maten här på slottet. Spritförrådet dolde sig i träpanelens lönnskåp på var sida om dörren. På panelens nisch stod Marguerites samling av mortlar.

Golvet har legat här sedan slottet byggdes. På den tiden lade man stenplattorna på ett lager sand så att golvet skulle ligga jämt och fint. Efter 350 år så är dock sanden inte så slät längre men att jämna till golvet är det dock inte tal om. Stenen och sanden väger totalt 20 ton och skulle man flytta på det idag riskerar man att destabilisera hela slottets konstruktion. Så dansa får man göra i Marguerites sovrum i dessa dagar.

 

Ovanför den öppna spisen hänger ett porträtt av Lord Oliver Cromwell. Tavlan hade även den sålts när slottet tömdes av förvaltaren Birger Strid efter Axel Wenner-Grens död. Familjen Hartwig som bodde på slottet under 70-talet var dedikerade antiksamlare och spenderade mycket tid på att försöka hitta och köpa tillbaka de antikviteter som engång funnist på slottet. En kväll när familjen Hartwig satt och tittade på tv-serien Snobbar som jobbar, med Roger Moore och Tony Curtis, fick det syn på porträttet i en av scenerna. De ringde genast upp BBC och kunde på så sätt köpa tillbaka tavlan till Häringe Slott. Det är en av de få oljemålningar som vi inte har bytt ut mot fotokonst, efter allt besvär så hör den ju verkligen hemma på Häringe Slott.

 

Till vänster om fönstren hänger en tavlan med Gustav Horn som byggde Häringe Slott 1657. Bredvid Horn står Gustav II Adolf, kvinnan är okänd. Motivet är förmodligen tyskt eftersom de två herrarna uteslutande träffades i Tyskland. Det finns ett historiskt fel som avslöjar att detta inte är en målning från 1600-talet. Kungar bar nämligen inte blå ordensband förens på Gustav III tid, det vill säga först i slutet av 1700-talet.

 

Dörröverstyckena är målade av Flamländska konstnärer någon gång under 1700-talet.

Det magnifika matsalsskåpet är ritat av arkitekt Ragnar Östberg, (som ritat Stockholms stadshus) på uppdrag av Torsten Kreuger. Det byggdes på plats av sex tyska snickare 1929. På skåpdörrarna finns tidigare ägare avporträtterade bland andra; Gustav Vasa, Viking Sote, Gustav Horn och Kreuger själv. Gallret inuti pryds av djur som fanns på ägorna. I skåpet förvarades dyrbart Meissen- och Dredsenporslin samt silver. På sidan finns ett av Sveriges första kylskåp inbyggt, där förvarade Kreuger sina nattsmörgåsar och lite pilsner. Matsalsskåpet väger över ett ton och går inte att flyttat ut ur det här rummet. Det var det enda som fanns kvar när Olle Hartwig köpte slottet på en exekutiv auktion 1974 för 1,7 miljoner kronor.

Takbjälkarna målades med guld när Kreuger renoverade slottet. Tapisseriet är flamländskt från 1700-talet.

När Wenner-Gren köpte Häringe Slott från Torsten Kreuger, som satt i fängelse och därför nödgades acceptera ett veritabelt skambud, ingick en imponerande vinsamling i köpet. Vinkällaren kallades i umgängeskretsen för den Gyldene Freden, eftersom värdet skulle ha räckt för att köpa den anrika krogen i Gamla Stan.

Det gotiska rummet har fått sitt namn efter den gotiska 1600-tals träpanel som klär väggarna. Den kommer från klosterdelen av det kungliga slottet Linlithgow i Skottland, där Mary, Queen of Scots, föddes 1542. Gömda i panelen finns det både lönnfack och lönndörrar. I taket sitter djävlar som skyddar mot ondska och elände. Klostrets munkar finns avbildade i relief, en utav munkarna följde med panelen till Häringe Slott. Han sitter i fåtöljen i hörnet, ibland kan han bli lite sur om man snubblar på hans fötter eller om man sätter sig på honom, men annars är han ett av våra vänligaste spöken.

 

Det som är lite unikt med Häringe Slott är att vi känner till hela ägarlängden ända sedan Viking Sote som bodde här på halvön redan på 1000-talet. Det finns till och med en kärlekshistoria från 400-talet som utspelade sig här på Häringehalvön. Den är nedtecknad av den isländske diktaren Orvar Odd

 

Torsten Kreuger lät göra ägarlängden som hänger i det här rummet. Det är en karta över ägorna och de tidigare ägarnas vapensköldar runt om. Kreuger var inte adlig och hade därför inget eget familjevapen så han hittade helt enkelt på ett. Eftersom han var ingenjör och byggherre tyckte han att en passare och lite tegel passade bra, det finns även frimurarsymboler med i hans vapen.

 

Gobelängen såldes också av på 60-talet när Axel dog och slottet tömdes på sina rikedomar. 20 år senare blev dåvarande ägarinna Margit Hartwig uppringd av ett auktionshus i Paris. De hade fått in en gobeläng som en bonde hade hittat undanstuvad i en av sina lador. Hur  den hade hamnat hos en fransk bonde var det ingen som visste, men Margit köpt genas tillbaks den och hängde den här i övre hallen där den hör hemma.